Kom hem före halv fyra från jobbet. Lite surr med gubben min, sen middag - jag hade varit förbi Konsum och köpt en sallad till mig själv och så ärtsoppa till maken. Jag älskar sallad - skulle kunna leva på sallad!

Nåväl efter detta så började jag städa i förrådsrummet - eller rättare sagt - fortsätta från igår.

Sonen ringde också och surrade ett tag. Sen ringde en kompis - vi skulle ju ha gåjunta ikväll - men det hade blivit inställt under dagen - p g a sjukdom.

Nu blir det bara till att smålata sig - tror jag. Man kan aldrig vara för säker ... man kan alltid ändra sig!

Läste just ett inlägg från en annan bloggare, http://surridurr.bloggplatsen.se/2014/10/01/10878790-kvar-att-gora/. Detta inlägget gjorde att jag måste tänka till lite själv.

Jag har hunnit med alldeles för lite här i livet egentligen. Men jag har nog gjort mycket av det jag verkligen velat göra också.

Men så här i backspegeln - så måste jag säga att jag önskar att jag rest betydligt mera. Lärt mig flera språk. Jobbat utomlands med människor som har det svårt.

Men ändå - jag är nog nöjd i det stora hela ändå!

Jag har hunnit jobba massor med år på ett företag där jag verkligen trivts hela tiden - har jobbat här sen -73 ... ett helt liv kan tyckas - men ack så fort det gått! Många intressanta arbetsuppgifter som varierat under årens lopp och bra människor som gjort att jag alltid har tyckt det är roligt att gå till jobbet.

Jag har hunnit vara tillsammans med en själsfrände sedan -74. Gift sen -89. Jag är sååå himla glad och tacksam och lycklig för att jag har Christer i mitt liv! ♥

Jag har hunnit med att både mista och få barn - mista på så sätt att det blivit missfall. Jag är så tacksam för min son ♥ Och så har jag hunnit med att få ett underbart litet barnbarn, Nova - som skänker stor glädje och lycka bara för att hon finns i vårat liv ♥ Älskar dom här tre personerna MYCKET!

Sen har jag hunnit med att bygga eget hus - det var ett stort ögonblick det med - lycka att flytta in i egen villa.

Jag har också hunnit med att ha hundar, en mellanpudel och så en fantastiskt fin schäfer. Underbart med djur i livet och då speciellt hundar.

Sen måste jag nog säga att jag önskar att jag hade sett mera av världen än vad jag gjort och det är ju aldrig för sent det heller! Världen finns ju där ute än så länge. Så det är bara att åka och se den. Inget märkvärdigare än så.

Jag är ju ingen äventyrlig person - så det behövs verkligen inget äventyr i mitt liv för att jag skall trivas. Kan dock beundra människor som har den "här läggningen" att det måste vara ett spännande liv hela tiden. Tur det finns såna personer och att alla inte är som jag - trygghet framför allt och stilla-lugnt-liv-hemmavid.

Om jag vore ung - då hade jag åkt ut i världen, jobbat och lärt mig språk. Fått livserfarenhet på det sättet. Jag tycker ungdomar gör helt rätt innan dom skaffar familj och barn - att dom reser omkring och upplever världen, människor, språk och kulturer.

Mitt drömyrke en gång var att bli arkeolog och även sjuksköterska. Jag ville också adoptera ett barn från något annat land - det var också en ungdomsdröm jag hade. Kände att jag ville göra nåt för någon som hade det svårt. Arkeologi det intresserar mig också väldigt - för historia är onekligen intressant! Min mormor sa en gång: skulle du kunna tänka dig att borsta fram en gammal stad med en tandborste? Jomen visst svarade jag.

Detta var lite om ämnet!

Jag kanske återkommer till detta spörsmål i något annat inlägg!

Då sitter man här då igen på sin lunch - med sin uppvärmda matlåda bestående av pasta och skinka bredvid sig. Man har alltid rester i en plastlåda i frysen som tur är. Annars kan jag köpa med polletter en matlåda från en automat här på jobbet. Bra och jättepraktiskt - man köper polletter i växeln och det dras på lönen.

Tittar ut genom mitt fönster och kan se en mulen dag, har varit dimmigt och disigt i flera dagar nu, men relativt varmt - kring +10 grader. Löven är gula och röda, en del björkar har nästan helt mist sina löv. Det går mot vintern ... men låt den vänta ännu ett bra tag. Visserligen så är det ju jättemörkt ute på morron och det mörknar ganska så fort på eftermiddagen ... men jag tycker ändå det är skönt att slippa snön och halkan som alltid kommer först. Sen när det är rejält vinterföre är det bra. Mycket rönnbär är det också kan jag se. Blir det lite snö då?

Ikväll har jag och fyra andra qvinns gåjunta - vi träffas hos varandra för en promenad - lite fika och surr förstås - varannan vecka.

Nä nu är det bäst att äta sin mat innan den kallnar!
 

Åh vad det är kul att tapetsera och måla om. Ja vi har inte gjort det själva - maken och jag - utan vi har lejt för att få detta gjort! Det blev nya tapeter i hallen och köket, taken vitmålades förstås och även kring dörrar och fönster blev det vitare - för nog ser man att det gulnar av tidens tand och speciellt i köket där man lagar mat. Sen har vi också målat alla innerdörrar vita - dom har varit beigefärgade förr. Vilken skillnad! Stommen till köksinredningen blev också lite vitare.

Det värsta/jobbigaste med att göra om så här - det är ju att plocka bort allt man har i rummen. Fy fasiken vad grejer man har och jag frågar mig återigen - VARFÖR! Det är ju ändå jag som har skaffat allt det där onödiga man har - inte är det gubben! Prylar prylar så det svämmar över - nu skall det bort ... men som sonen sa: mamma - det har jag hört förr! Men nu jäklar åker det en hel del - på Kupan, Reprisen eller till Second Hand-butiken - tur det finns dessa ställen som man kan skänka till.

I köket blev det en vitsilvrig lite mönstrad tapet och så en fondvägg med svart botten och silvriga blommor på. I köket en vitsilvrig randig tapet ... så ljust det blev. Vi har haft gula tapeter både i hallen och i köket. Jag har också satt in lite mera vitt vad gäller prylar och så silver. Nya gardiner från Jotex - skickade efter fem-sex par i somras på rea. Snygga. Lite nya vita lampor också.

I och med denna renovering - så fick jag även höststäda i hela huset. Det blev en intensiv helg förra helgen - hade semester förra fredagen. Hela huset blev ju upp-och-ner-vänt! Och inte är det riktigt klart ännu! Allt tar ju sin lilla tid och så när man också jobbar heltid och har den här jäkla värken också att ta hänsyn till.

Nåja - det kommer att bli klart snart! Är så glad och lycklig över renoveringen vi gjort!

Skall lägga in lite foton så småningom.

Jaha ja - då var det dags igen att börja blogga! Har haft under årens lopp, sen 2006 närmare bestämt, olika bloggar både här och där. En del med mindre aktivt skrivande, men det har också funnits bloggar där jag skrivit i stort sett varje dag. Först på Aftonbladet - där trivdes jag väldigt bra och det var både högt i tak och trivsamt att blogga där, många diskussioner - både negativa och positiva sådana. Sen blev det i september 2006 att jag av en händelse hittade Bloggspace. Och där fann jag verkligen "min plats" - en trivsam och väldigt gemytlig bloggsida. Med jättefina bloggarvänner som man följde troget under många trevliga år. Men det var också mycket strul med Bloggspace, helt plötsligt kunde den inte alls fungera och så en gång var den bara borta! Puts väck! Inget ord till oss bloggare. Men den kom igen efter att ha varit borta något tag. Det var också under denna tid som jag skadade ett finger på min högra hand, så det blev av naturliga skäl så att jag inte bloggade speciellt mycket då. Och så försvann också min blogglust lite grann - tiden ville inte heller räcka till. Men det var nog ändå mest så att lusten inte var tillräcklig. Så i sommar så försvann Bloggspace helt igen och nu verkar den vara "borta med vinden" - så jäkla synd och trist - många goa bloggarvänner har man tappat - många fina bloggar finns inte mera och så min egen förstås - den som man lagt ner skäl och hjärta på. Där man har haft sina funderingar, bilder och foton. Där man skrivit som man gör i en dagbok. Vad som hänt och händer - dag för dag. Sina tankar - sitt liv helt enkelt ... är så jäkla besviken - visserligen så har jag sparat delar av min blogg - inte dom sista inläggen - men ändå ... Är väldigt besviken på Bloggspace och dom ansvariga - hur kan man bara göra så! Utan förvarning till bloggare så det hade gått att spara bloggen på nåt sätt. Man har fått många trevliga kommentarer också under årens lopp och dom ville jag också ha kvar förstås. Och det här med att inte komma i kontakt med bloggarvännerna som man nästan tycker att man känner IRL - det känns! Men nu är det så här - bara hasta vidare i livet och gilla läget - det finns det som är ännu värre! Fast Bloggspace var bra också ur den synvinkeln att man alltid fick alla sina bloggarvänners nya inlägg i sin inkorg - DET är bra!

Har känt ett tag att "Nu är det dags igen att börja blogga" - så därför blev det att "nu jäklar" startar jag upp en helt ny - även om jag har en gammal här på Bloggplatsen sen tidigare.

Så nu hoppas jag att "någon" där ute hälsar på mig.