nyckelpigan-i-norr

Inlägg publicerade under kategorin Tänkvärt

Av Barbro Nyckelpiga - 9 mars 2016 11:45

Att förlora sin kraft är som att genomgå alla de "7 Dvärgarna"

Först blir man TRÖTTER - Man orkar ingenting.
Sen blir man BLYGER - Orkar inte träffa människor
Sen blir man BUTTER - Ledsen,dämpad och arg
Sen blir man TOKER - Står inte ut med någonting
Sen blir man PROSIT - Immunförsvaret har sänkts
Sen blir man KLOKER - Börjar omvärdera livet, man ser livets mening igen
Och slutligen blir man GLADER - man blir stark, man vågar säga nej och man känner glädje igen !!!

 

ANNONS
Av Barbro Nyckelpiga - 22 februari 2016 11:30

Kära Dagbok …

07.gif

… vad vill jag säga idag till min dagbok då?

Egentligen är det väl inte så speciellt mycket jag tänker skriva om just nu – utan det är bara att jag är så oerhört tacksam för min ”lilla familj” som jag älskar över allt annat här på jorden! Jag är så rädd om den … jag vill lägga mina armar runt min familj och beskydda dom från allt ont här i världen! Jag vill låta dom känna min kärlek till dom … min tacksamhet för att just dom kom in i mitt liv och valde att stanna kvar hos mig! Jag älskar er – min man och min son – över allt annat här på jorden! Ni är det bästa och finaste som jag har. Och mina underbara små söta barnbarn.

Med dessa ord och tankar … slår jag igen min Dagbok för den här dagen!!! Öppnar upp den i morgon för några andra tankar och funderingar som jag kanske får just då!

ANNONS
Av Barbro Nyckelpiga - 22 februari 2016 11:30

 

Många människor ägnar sina dagar till att prata skit om andra, att ljuga ihop nåt, att skvallra och förtala och fara fram med osanning. Fy farao vad jag hatar sånt! Har man inget annat intressant att fylla sina egna dagar med, utan måste ta till en sån här sysselsättning?

Det finns alltid någon i ens omgivning som VET ALLT OM ALLA … innan det har hänt nästan! Och jag kan inte fatta hur dom kan veta allt så fort.

Och en del måste bara ha igång sin polisradio - rädd att missa nåt intressant, tragiskt eller på nåt annat sätt bra för dom … för det händer ju alltid något i samhället, det är bråk, fylla, misshandel, fortkörning, rattfylla … alltid är det nåt i samhället som händer - dag och natt!

Någon kanske berättar nåt till dig om någon annan människa, var då säker på att dom också pratar om dig med någon annan - för så funkar det - så är dom här människorna som skvallrar och pratar skit och inte kan finna sin näring från nåt annat än någon annan människa! JAG HATAR SÅNA!

Alltså, jag frågar mig, har man inget annat att göra än att hålla reda på andra, sina grannar och arbetskamrater? Har man inte nog med sitt och sig själv frågar jag mig.

Jag skiter väl i vad andra gör, det har väl inte jag med att göra!

Och alltid finns det dom som säger, hur har dom råd till det? Men ingen vet väl hur någon annans ekonomi ser ut … eller överhuvudtaget - vad har man med det att göra!

Nä det bästa vore nog om sådana här människor faktiskt skaffar sig nåt intressant och annat att göra!

För att fara fram med osanning och att handskas med sanningen på ett felaktigt sätt, kan verkligen vara farligt och skapa problem för andra.

För det du säger till en - viskar i nåns öra nåt … det låter helt annorlunda när den här människan viskar i nästa öra nåt lite annorlunda … hört från någonstans och tillslut så när den sista får höra det - handlar det om nåt helt annat än från början.

Så funkar skvaller - det är aldrig bra, det är fel och orätt.

Av Barbro Nyckelpiga - 19 februari 2016 09:10

Att våga vara sig själv, att våga gå sin egen väg – hur svårt är inte det?!

Hur många är vi inte som tror att den "rätta vägen" är att göra som alla andra, för visst är det väl så, att om man avviker från "mönstret" och är sig själv, så är man rädd att bli ensam och utanför. Men att hitta sin egen väg, att lära sig våga vara sig själv, att våga stå för vem man är - visst ger det också ett stort självförtroende och på detta sättet kan man också lära älska sig själv och trivas med "vem jag är" och det är viktigt tror jag, både för en själv - men också för omgivningen.

Livet är inte alltid enkelt - det har man lärt sig under sin levnad - men vem har sagt att det skall vara enkelt?

Man lär sig också av sina misstag - för det mesta gör man faktiskt det, lär sig alltså - med vissa undantag förstås! En del lär sig ju aldrig hur gamla dom än blir!

Nya vägar leder också till nya upplevelser och nya utmaningar. Fel väg kan också vara rätt väg på lång sikt och tvärtom - det finns ju aldrig några garantier för nåt här i världen!

Är det något som jag har kommit fram till i mitt liv, så är det att följa hjärtat. Att våga vara den man är, pröva nya vägar, stå för sina val, bjuda på sig själv och känna trygghet i det. Att alltid våga stå för det man både säger och gör - att vara sig själv är viktigt tror jag.
Men visst kan man beundra en del människor, vad dom vågar göra, både inom yrkeslivet, familjelivet och det äventyrliga. Jag kan beundra en del och tänka - oj om jag också hade varit så där modig! Men nu är jag ju JAG och det får jag acceptera. Men visst är det också viktigt att någon gång våga kliva utanför komfortzonen, den trygga och hemvanda zonen - då utvecklas man som människa och det är alltid viktigt. Att våga göra något nytt och annorlunda. Man skall aldrig vara rädd för att lära sig nya saker - så länge man lever. Jag brukar säga - man lär sig nåt nytt varje dag! Tänk så positivt! För varför skall man bara stanna av i sitt liv!

Det är ju så här med oss människor också - att vi tänker mycket på hur andra uppfattar oss, så där kan jag inte göra för vad skall grannarna och andra tänka då! Och inte kan jag säga mina innersta tankar och tycka olikt andra ... men varför inte då??? Alla har väl rätt till sin åsikt eller hur!

Man kopierar hur andra har det hemma och försöker omplantera det i sitt eget liv och hem. Varför - varför inte skapa sig en egen stil och visa vem som bor i just mitt hem! Det har jag gjort och en del har kunnat säga till mig - hur vågar du? Men varför skulle inte jag våga - det är ju mitt eget hem och hus och det är vi - familjen - som skall bo där! Jag skiter fullkomligt i vad andra tycker om ”min stil” – för det är ju inte dom andra som skall bo där – utan det är ju vi – vårat hem! Huvudsaken är ju att vi som bor där trivs!!! Jag försöker inte rapa efter någons stil - utan mitt hem fyller jag med saker som jag trivs med! Och har dom färgerna som jag vill ha där.

För visst är det väl skönt att känna stolthet och trygghet i att man lever sitt liv, gör våra egna val, väljer våra vägar och glädjs över det. Vi är ju lyckliga av att vara vi!

Vi människor lever nog oftast våra liv genom andra, många gör det åtminstone, en del glädjs bara av andras motgångar, håller reda på vad andra gör och säger, istället för att våga vara sig själv och leva sitt eget liv och göra det dom själva vill!

Nog är det bra ibland att människor bryr sig om andra, men då skall det vara på ett bra sätt, som medmänniska i svåra stunder - att ställa upp - inte att skvallra och bry sig på ett negativt sätt - det gillar jag INTE!

Det som är viktigt är att stå för den man är, att våga vara sig själv och tro på sig själv! Att följa sin egen väg ... att leva sitt liv genom sig själv och inte genom andra!

Oj vilket babbel detta blev och jag hoppas så - att ni förstår mina konstiga och snirkliga tankesätt!


Tack för att du ville läsa! Jag hoppas du orkade hit!


Av Barbro Nyckelpiga - 19 februari 2016 06:46

Den text ni nu ska få är kinesisk filosofi!!

 

En gång, när du känner dig fullärd. En gång, när du nått livets höjdpunkt.

En gång, när du tycker att du är bättre än de flesta. En gång, när du känner att tomrummet efter dig kan fyllas. Gör blott så här, och ditt sinne blir stilla och ödmjukt:

Tag en kanna och fyll den med vatten.

Stick din ena hand ner i vattnet och lyft den sedan upp igen.

Det hål din hand lämnar efter sig i vattnet, är måttet på hur mycket du skall saknas. Du kan plaska så mycket du vill medan handen är i vattnet, och du kan därvid åstadkomma vågor, men upphör du bara en enda minut,

så är vattnet lika lugnt som förut. Det är något som gäller oss alla. Vad du helst sysslar med i livet, gör ditt bästa, men glöm inte, att oersättlig är ingen.

Av Barbro Nyckelpiga - 23 oktober 2015 09:05

Man kan inte annat än förfäras över denna händelse som utspelades igår i Trollhättan på skolan, där flera människor blev mördade och även skadade. Fruktansvärt tragiskt och ack så onödigt tycker jag! Och jag har ställt mig frågan många gånger, efter skolskjutningarna i USA, att detta kan ju hända även i Sverige. Varför skulle vi vara förskonade från sådana här meningslösa händelser, det finns människor överallt på vår planet som är "sjuka" i huvudet - ursäkta mitt ordval - men människor som gör nåt sånt här kan inte vara friska mentalt.

Tänker så mycket på föräldrarna till både den mördade pojken och dom skadade - tänker också på personalen på skolan - på hela samhället som blir berörda på så många sätt av detta meningslösa våldet! Men jag tänker också på mördarens nära och kära, hur skall inte dom må? Det är många som är drabbade - på ett eller annat sätt, många offer i denna tragiska händelse.

Hur mår man efter ett sånt här dåd, hur går man vidare?

Kan barnen känna sig trygga i skolmiljön? Vad skall man göra och vad kan man göra, för att förhindra att nåt sånt här händer igen?

Jag tänder ett ljus i mina tankar och sänder iväg styrkekramar i cyberrymden till dom drabbade.  

Av Barbro Nyckelpiga - 22 oktober 2015 05:39

 

Att vara Mamma,
det är nåt oerhört vackert och fint
och underbart och fantastiskt
och faktiskt inte alla förunnat!
***
Jag tycker att dom som faktiskt får den
här underbara gåvan, att få bli mamma,
att få barn, skall vara tacksamma.
***
Barn är ju Livet, Framtiden, en Gåva
utöver det vanliga.
***
Men tänk …
det finns mammor som bara är
mamma till namnet,
jag menar:
att vara mamma det förpliktigar också nåt,
det innebär verkligen att sköta om,
att älska sitt/sina barn alltid,
i vått och torrt, att försaka för deras skull,
att ta hand om sitt lilla knyte,
att ställa upp för, att finnas till.
Men tyvärr …
är det inte så alla gånger.
Mammor finns som bara tänker på sig själva!
Som skiter i sitt barn.
Som inte bryr sig.
Som inte älskar.
Som inte ställer upp.
Som inte finns till för …
***
Jag vet!
***
Själv är jag en sån där hönsmamma,
som alltid ställer upp och finns till
för mitt barn, som älskar sitt barn
över allt annat …
… för mitt barn är det viktigaste som finns!
***
Jag blir nog ibland nästan ”för mycket Mamma”.
***
Jag önskar att jag själv hade haft en sån mamma!
***
Även om jag är vuxen nu – så behöver
jag en sån mamma nån gång.
Och har behövt under min barndomstid,
under min ungdomstid, mitt vuxna liv.
Det behöver vi alla, oavsett hur gamla vi är.
***
Men det är tyvärr inte alla förunnat att ha en sån Mamma.
Då blir min fråga, varför skaffar man sig barn
om man skiter i dom????
***
Jag skulle aldrig kunna skita i mitt barn, ALDRIG!
***
*
***

Av Barbro Nyckelpiga - 10 september 2015 05:27

Jag läste i Skrivmosters blogg, om det här med tacksamhet över något i livet. Att känna tacksamhet över en helt vanlig grå dag helt enkelt. Att vara tacksam över alla dagar man får här i livet, att vara tacksam över det "lilla" man har. Det kanske inte är så litet, bara man tänker efter. Har man hus och hem, tak över huvudet, ett jobb, en familj, vänner, mat på bordet, kläder på kroppen, är frisk ... ja då har man nog allt det viktiga här i livet och det borde man verkligen vara tacksam för.

En del eftersträvar guld och gröna skogar. Dom vill ha ALLT - med det menar jag prylar, bilar, båtar, flotta villor, smycken, väskor och kläder ... men detta är ju egentligen inte det viktigaste här i livet. Det gör att man är glad för en stund, men den där riktiga lyckan får man när man har folk omkring sig som älskar en, att man får vara frisk.

Det är en gåva att vakna till en ny dag, att kunna stiga upp själv utan hjälp, även om kroppen är lite rostig (som min då hihi), det är en gåva att ha någon vid sin sida som man älskar och som älskar en tillbaka. Någon som delar vardagen. Det är en gåva att ha barn och barnbarn. Jag är så tacksam för allt detta.

Jag brukar säga att jag inte har några stora fodringar här i livet, jag eftersträvar inte att ha det allra senast eller det dyraste i min garderob. Behöver inga jättedyra saker i mitt hem. Jag kan vara glad över en sak som bara kostar en liten peng, men som tilltalar just mig.

Jag är så tacksam bara att få sitta ute på altanen, från mars månad ... till sena hösten. Det är underbart att sitta där med en kaffekopp, höra både fågelkvitter och takdropp, få se hur snön försvinner för varje gång jag tittar. Jag är så tacksam över att få göra saker tillsammans med min man. Att jobba sida vid sida i våran egen lilla trädgård eller inomhus. Det ger mig tillfredsställelse här i livet.

Vi människor har så mycket att känna tacksamhet för ... vi är t ex födda i ett land som inte har haft krig på länge, vi har sjukvård, barnomsorg och åldringsvård (även om det finns mycket där att säga - resurser som är för små, men det tar vi i ett annat inlägg!). Vi har skyddsnät av olika slag i samhället. Vi har demokrati, får säga vad vi vill och inte behöva vara rädd för represalier från "makten".

 

När man börjar tänka efter så finns det faktiskt en hel del att vara TACKSAM för.

Presentation

Urverket

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Mars 2016
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ nyckelpigan-i-norr med Blogkeen
Följ nyckelpigan-i-norr med Bloglovin'

Vädret hos mig

Fallande nyckelpigor

Mitt glittrande namn

Kiss me


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se