Ibland funderar jag över varför man blev som man är. Förstår ni hur jag tänker? Vad är det som gör att man tycker och tänker och är på ett visst sätt. Man får ju mycket med sig hemifrån, som värderingar och sånt. Men hur mycket av "jag" är verkligen "jag". Man är ju liksom en egen individ också, även om man säkerligen blir präglad hemifrån eller där man växer upp.

Själv är jag uppväxt hos mina morföräldrar, p g a omständigheter hemma - jag har väl skrivit detta i nåt tidigare inlägg. Jag hade ett fantastiskt fint hem och väldigt mycket trygghet och kärlek hos mina morföräldrar. Med fint hem menar jag givetvis inte hur det såg ut i huset - utan hur bra det var där - med underbara människor som uppfostrade mig till att bli en självständig och human människa.

Mina morföräldrar var trygga i sig själv, ordentliga, snälla, hjälpsamma och kärleksfulla. Dom gav mig sunda värderingar som jag i min tur givit till min son - tillsammans med sonens pappa förstås. Mina morföräldrar har aldrig försökt tvinga på mig några tankar eller värderingar - utan jag har fått bilda mig en egen uppfattning om saker och ting. Men det är ju klart - man tog åt sig av deras sätt att vara och handlingar - jag ansåg väl att det var det rätta ... vilket jag fortfarande tycker.

Jag minns när det var dags för konfirmationstiden, det var ju väldigt vanligt att barnen mer eller mindre tvingades av sina föräldrar till att konfirmera sig ... dock inte jag. Min mormor sa: Om du vill konfirmera dig enbart för att få en gåva - så kan du få den där gåvan utan att läsa. Om du skall läsa så skall du också tro! Vilket jag inte gjorde - så det var jag och en kille i klassen som inte konfirmerade oss. Mina kompisar tyckte vi var så lyckliga som slapp! Det var ju på den tiden lite mera högtravande med att läsa - inte som nu. Och jag sa samma sak till min son när det var dags för honom att läsa och han valde att inte göra det.

Att vara ärlig mot andra är viktigt - men också att vara ärlig mot sig själv.

Nåväl - tro det gör jag nog på mitt sätt inombords, jag vill väl tro att det finns någon som kan hjälpa mig när jag behöver det och jag ber ibland. Jag tror på nåt gott - det måste bara finns nåt sånt.

Man fick lära sig att vara duktig, känna ansvar, vara ärlig och inte ljuga, vara snäll och hjälpsam. Att alltid göra det bästa man kan utifrån sina egna förutsättningar - det har jag alltid också sagt till min son.

Att vara mot andra som man vill att andra skall vara mot en själv - det är ett viktigt ledord tycker jag!

Och att alltid stå för vad man sagt eller gjort!

Men det är onekligen så att man blir präglad - på gott och ont.

Men man kan också tänka så här: om jag inte vuxit upp hos mina morföräldrar utan hos mina egna föräldrar, hade jag varit "som jag är idag" då? För dom hade ju andra värderingar och betedde sig på helt annat sätt!

Jag är som jag är och nog är jag väl ändå glad och tacksam för det - för jag är nog ganska så nöjd med mitt eget sätt!

En liten lunchtanke bara ...

Hade semester i fredags - det var skönt, lite kortare vecka är alltid uppskattat.

På lördag var det dop för mitt andra barnbarn, Elsa, 5 månader. Ljuvlig söt liten tjej - precis som hennes storsyster - mycket älskad av oss, farmor och farfar. Dopet var i Hortlax kyrka, med efterföljande fika och smörgåstårta i Malmgården. Vi var nog kring 40-talet personer. Trevligt och med gott tilltugg. Elsa skötte sig bra i kyrkan, tror nog hon blev lite lite less ibland, men tittade storögd på prästen när han sjöng! Inte ett ljud när hon fick vatten på huvudet. Men efter ceremonin så somnade hon gott i vagnet - i sin pappas dopklänning. Söta barn -- kärlek.

Det blev snöstorm i lördags förmiddag - eller rättare sagt mitt på dan började det blåsa ordentligt och det var riktigt jäkligt väder när vi åkte hem. Över Bergviksbron drev det och var riktigt besvärligt väglag. Luften gick liksom ur en när man kom hem och tvättade av sig och bytte till myskläder. För att det skulle bli en innesittar-kväll - det förstod man ju, både p g a vädret som rådde och så var det ju hockey på tv *fnissar*.

Igår hade jag en sån där matlagningsdag, det blev både det ena och det andra som tillreddes - flera middagar och matlådor klara för veckan - så skönt. Lite golvvård också ... och skidor åktes också - visserligen bara via tv:n men ändå - och så förstås hockey och Farmen. Och sen blev det kväll och denna helg gick bara "så där fort förbi" - som vanligt och man inser att man inte hunnit med allt man tänkt hinna göra!

Vädret idag är blåsigt, lite moln - lite gluggar ... +2 grader i morse. Det är verkligen ombytligt väder i vinter. Ena veckan -30 grader och nästa på plussidan. Det värsta är ju att det blir så fördärvat halt ute och det gillas inte av mig.

Jag var i morse in på vårat huvudkontor - som ligger i byggnaden mittemot där jag själv jobbar. Vi har flera bokhyllor där som vi kan lämna och låna böcker - det var klart att jag hittade flera som jag ville läsa. Slukar ju böcker. Men det är verkligen en fin avkoppling och jag njuter av bra böcker!

Har hur mycket som helst här på jobbet att göra - men just nu är det lunch ... så då passar jag på att skriva.

Jag får väl önska alla en bra måndag och vecka.